Julfirande och ADHD
Det är en dag kvar till jul. Hur klarar man av ett helt julfirande med hela släkten? Alla intryck, hög ljudnivå och alla saker som ska göras. Duka på duka av, Kalles jul, presenter och massa tjo och tjim. Det är en hel del utmaningar och svåra att hantera alla på en gång. Det är helt enkelt en högtid där alla möjliga stressfaktorer ska hanteras samtidigt.
Det finns verktyg. Jag kan dra mig undan en stund, jag kan det då hela familjen vet om min ADHD. Ta förutbestämda pauser så jag ska orka.
Jag kan fastna i samtal med släkten och glömmer fru och barn. Eller att jag bara babblar på och blir för mycket och kan inte tyda signalerna. Då kan jag se till att t ex min fru kan ha en signal så jag vet när det är dags att sluta prata eller ta en paus.
Jag kan börja känna irritation och få svårt med impulser att säga syrliga saker, eller tolka in saker som inte finns eller sägs. Då är det ypperligt läge att ta en paus och andas.
Slutsats
Det handlar om att vara medveten och försöka ha det med sig hela tiden. Men det kan vara lättare sagt än gjort. Man måste också våga fråga om hjälp när man vet att det blir utmaningar. Jag tror många gånger att jag är för stolt för att vara så tydlig om mig själv. Finns en skam i att vara den där tickande bomben, den som behöver den där extra tydligheten. Lite Mission Impossible för omgivningen, nära och kära. Men så länge man är ärlig mot sig själv och andra så blir det väl så småningom lättare. Bara man vågar och har orken att hålla i så kommer förhoppningsvis ett naturligt förhållningssätt till utmaningarna. Den dagen är inte här än på länge, men skam den som ger sig.
